5 sätt att träna din hjärna

Hjärnan, även känd som cerebrum, är den del av ryggradsdjurens centrala nervsystem som ligger i kranialhålan och ansvarar för kognitiva funktioner och kognition. Förutom de högre kognitiva funktionerna är den mänskliga hjärnan involverad i generering och utförande av rörelsemönster, generering av mönster på olika kognitionsnivåer, den neuro-immuno-endokrina regleringen av kroppens homeostas och neuroskyddande-intern reglering av balans samt autonoma funktioner.

Källa: pixabay.com; Bild: 455992; Licens: Pixabay Content License; Licens Länk: https://pixabay.com/service/license-summary/; Länk: https://pixabay.com/photos/read-a-book-girl-to-study-to-learn-515531/

Dess struktur kan vara extremt komplex, till exempel kan var och en av de mer än 100 miljarder neuronerna i den mänskliga hjärnan vara ansluten till upp till 10 000 andra neuroner. Såvitt vi vet idag finns det ingen cell i nervsystemet som inte kan vara anatomiskt kopplad till någon annan cell i nervsystemet. Den mänskliga hjärnan väger bara 1 till 1,5 kg, men nervtrådarna i dess myelinskida är 150-180 000 km långa och dess celler har fler kopplingar än det finns stjärnor i Vintergatan.

I detta kosmos i miniatyr lagras enorma mängder information, och tusentals komplexa beräkningar pågår varje ögonblick bara för att hålla våra kroppar igång. Inte minst är det organet som lagrar våra minnen som bygger upp den individ vi är. Allt viktigt som vi någonsin har sett, hört eller känt lagras i en liten låda för att vårt minne ska kunna återkalla det.

Men med tiden kan hjärnan också åldras och bli lat, vilket kan leda till att vårt minne blir långsammare. Men vi kan bromsa detta i stor utsträckning.

Det är bra för hjärnan att komma ur sin dagliga rutin. Det enklaste sättet att göra det är att ta en annan väg till jobbet, börja handla längst bak i kön istället för vid ingången, försöka göra en ofarlig uppgift hemma med förbundna ögon, försöka skriva ditt namn medan du skakar hand eller till och med få dig själv ur balans genom att stå på ett ben.

Alla dessa processer tvingar hjärnan att använda en del av hjärnan som den inte använder så ofta för att hantera situationen.

Motion har många fördelar, bland annat stimulerar det blodcirkulationen, vilket inte bara är bra för våra muskler utan även för vår hjärna. Det skapar också många situationer där hjärnan behöver justera vår balans eller kan få nya uppgifter som att planera en serie övningar eller en rutt under en löprunda. Träning spelar också en viktig roll för stresshantering.

Stress frigör ämnen i hippocampus som skadar många områden i hjärnan. Träning å andra sidan producerar endorfiner, som hjälper dig att slappna av och varva ner, vilket minskar eller undviker daglig stress. Forskning tyder på att hjärnans minnescentrum krymper med åren, men forskare har visat att äldre människor som motionerar regelbundet har en ökad hippocampusvolym.

Vi har läst och hört mycket om fördelarna med Omega3-fettsyror, vilket inte är någon slump, eftersom de verkligen har en mycket bra effekt på vår hjärnfunktion och andra organ, men låt oss inte stanna där.

Varje dag bör vi försöka äta en så hälsosam kost som möjligt, i rätt portioner och inte i för stora mängder.

Många människor ser sömn som ett nödvändigt ont, de gillar att vara uppe sent, men nästa dag måste de gå upp tidigt, det finns mycket att göra, det finns inte tillräckligt med tid för att göra någonting och längden på sömntiden är vanligtvis offret för dessa problem. Det är bra att veta att om vår kropp inte får de nödvändiga 7-8 timmarna sömn per dag kan symtom på sömnbrist, trötthet, glömska, irritabilitet och koordinationsproblem snabbt uppträda.

Vår hjärna lider också om vi inte får tillräckligt med sömn, eftersom hjärnproteinerna inte är ordentligt sammansatta, vilket gör det mycket svårare att komma ihåg och lära sig, och vår långsiktiga mentala friskhet äventyras också.

När vi går i skolan måste vi ofta lära oss saker som vi inte är så intresserade av och som kan göra oss modfällda i längden, men när vi inte går i skolan eller på fritiden kan vi välja vad vi vill lära oss. Vi kan välja något som vi vill lära oss på lång sikt, men vi kan också ändra våra intressen på vecko- eller dagsbasis, poängen är att lära sig något då och då, helst varje dag. Det betyder inte att man ska läsa ett intressant faktum om världen eller ett smart citat varje dag, utan att man ska försöka komma ihåg och lära sig något som man har läst så att man kan minnas det även efter ett år.

Källa: pixabay.com; Bild: Free-Photos; Licens: Pixabay Content License; Licens Länk: https://pixabay.com/service/license-summary/; Länk: https://pixabay.com/en/woman-profile-face-portrait-young-690118/

Den enorma mängd information som vi möter varje dag bearbetas först av vårt korttidsminne, och om vår hjärna bedömer att den är riktigt viktig lagras den i vårt långtidsminne. Denna process kan också styras medvetet, genom att upprepa det vi vill lagra under en lång tid många gånger, till och med i veckor, så att vår hjärna stöter på det vi vill lagra så ofta att den markerar det som viktigt och lägger in det i långtidsminnet. Om vi till exempel lär oss ett språk och bara går igenom en lektion en gång i veckan är det mycket troligt att 50 procent av det inlärda materialet kommer att vara helt borta efter några dagar, men säkert i slutet av veckan, men om vi går igenom materialet upp till 2 eller 3 gånger efter lektionen under veckan kan vi avsevärt öka hastigheten för memorering.

Använd ditt minne i vardagen också, försök att komma ihåg viktiga telefonnummer, din inköpslista, eller om du träffar en ny person, upprepa gärna deras namn för att uppmuntra din hjärna att memorera det.

Katalin Seres-Nagy

16 januari 2024